<3
jag är kär och hånad.
jag är ledsen och förvirrad, besviken och arg.
samtidigt är jag lycklig och förväntansfull.
jag längtar. så förbannat jävla mycket..
ca 1minut senare;
tänk vad ett sms kan göra. mycket av det som nyss tyngde ner mig släppte just.
igår var jag på hockeymatch, lhc mot hv71, med bella och nellie (nella och bellie). jag har varken ork eller lust att skriva detaljerat om hur det var, men här har ni en kort summering av kvällen;
vi fixade 3biljetter för 200pixx ca 10minuter innan matchstart (utan bestämda planer att egentligen gå på matchen)
vi stod i klacken och trängdes (som dem trogna supportrar som vi är så hejade vi faktiskt också, bella och nellie hängde tillochmed på när alla började hoppa), ända tills den andra och sista pausen var slut och vi likaså så vi satte oss på en bänk utanför läktarna och småkollade lite på tv-apparaterna som sitter uppe lite här och där i arenan istället (mindre trogna supportrar)
efter matchen, som slutade med vinst till vårat kära LHC (jippie!), så fick vi sällskap av david samt hans kamrat tom (dem träffade vi även under ett tillfälle som varade i ca 70sek inne i arenan i en av pauserna) in till stan men inte längre än så pga sura pappor, och jag, som hjälpte bella med en av de cyklar som hon och nellie tidigare använt till att åka in till stan med (nellie blev hämtad efter matchen eftersom hon bor en bit bort från stan), vandrade klockan 22:29 hemåt, ensam, genom stan efter att ha lämnat cykeln med bella och hälsat hejdå. det var förbannat kallt.
okej jag blev ganska detaljerad endå.
nu, (snart förmodligen eftersom jag är Sveriges Segaste Människa), ska jag sätta mig och kolla på en film som barnen i min klass kollade på under engelskalektionerna förraveckan när jag var sjuk, Holes heter den, vi har även läst boken. pappa har hyrt hem den åt mig under mitt begär, snäll som han är.
edit;
jag tror jag ska slå på stort och bryta denna onda cirkel jag har hamnat i - (att vara en mes och knappt våga göra ett telefonsamtal till människan jag har starka känslor för.) med andra ord så ska jag (kanske, jag tror det, men man vet aldrig med mig) ringa till honom. senare.
jag är ledsen och förvirrad, besviken och arg.
samtidigt är jag lycklig och förväntansfull.
jag längtar. så förbannat jävla mycket..
ca 1minut senare;
tänk vad ett sms kan göra. mycket av det som nyss tyngde ner mig släppte just.
igår var jag på hockeymatch, lhc mot hv71, med bella och nellie (nella och bellie). jag har varken ork eller lust att skriva detaljerat om hur det var, men här har ni en kort summering av kvällen;
vi fixade 3biljetter för 200pixx ca 10minuter innan matchstart (utan bestämda planer att egentligen gå på matchen)
vi stod i klacken och trängdes (som dem trogna supportrar som vi är så hejade vi faktiskt också, bella och nellie hängde tillochmed på när alla började hoppa), ända tills den andra och sista pausen var slut och vi likaså så vi satte oss på en bänk utanför läktarna och småkollade lite på tv-apparaterna som sitter uppe lite här och där i arenan istället (mindre trogna supportrar)
efter matchen, som slutade med vinst till vårat kära LHC (jippie!), så fick vi sällskap av david samt hans kamrat tom (dem träffade vi även under ett tillfälle som varade i ca 70sek inne i arenan i en av pauserna) in till stan men inte längre än så pga sura pappor, och jag, som hjälpte bella med en av de cyklar som hon och nellie tidigare använt till att åka in till stan med (nellie blev hämtad efter matchen eftersom hon bor en bit bort från stan), vandrade klockan 22:29 hemåt, ensam, genom stan efter att ha lämnat cykeln med bella och hälsat hejdå. det var förbannat kallt.
okej jag blev ganska detaljerad endå.
nu, (snart förmodligen eftersom jag är Sveriges Segaste Människa), ska jag sätta mig och kolla på en film som barnen i min klass kollade på under engelskalektionerna förraveckan när jag var sjuk, Holes heter den, vi har även läst boken. pappa har hyrt hem den åt mig under mitt begär, snäll som han är.
edit;
jag tror jag ska slå på stort och bryta denna onda cirkel jag har hamnat i - (att vara en mes och knappt våga göra ett telefonsamtal till människan jag har starka känslor för.) med andra ord så ska jag (kanske, jag tror det, men man vet aldrig med mig) ringa till honom. senare.
Kommentarer
Trackback
