Let's live

Fortfarande sjuk och klen. Syrrans Seinfeld dvd-box är min räddning.

Något jag märkt och som bekymrar mig är hur mycket människor hela tiden verkar leta efter bekräftelse. Som när översminkade tonårstjejer lägger upp bilder de fotat på sig själva och sedan kommenterar de med självkränkande meningar som; "Vad ful jag är" eller "Tjockis". Detta handlar inte om att de själva riktigt tycker det som de skriver, utan vill att andra bekanta skall säga motsatsen. Om de nu skulle tycka att de var dom fulaste som fanns, och att de är jättetjocka och äckliga, varför då lägga ut en bild så att alla andra får se det. Det handlar som sagt om bekräftelse.
Folk verkar också tro att ett liv helt utan besvär existerar. Att de kan få det de vill ha utan att slåss för det. Att förhållanden utan bråk finns. Och massor annat som skulle tillhöra kategorin Perfektion. Något sådant existerar dock inte, det är så bara. Sorg behövs för att lyckan ska kunna leva. Jobbigt gör det enkla enkelt.
Jag önskar att alla kunde inse att livet är så mycket mer än detta. Att de kunde lära sig att bara ta en dag i sänder, ta saker som de kommer, och vara glada för det de har. Låter kanske klyschigt, men det är faktiskt bara så enkelt.
Lägg av med deppandet, och fokusera på allt det bra i livet. Alla är vackra, alla är bra, alla är underbara - om folk bara låter sig själva se det.

Jag skulle kunna skriva typ hur mycket som helst om detta. Har så många tankar...


Let's live and love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0