Slö

Jag tror inte det blir som planerat. Jag har inte längre någon lust att springa. Imorn.
Men jag har en jävla lust att leka men någon kamrat. Ska leta upp någon!

Mina 3 garderober är proppfulla.
Idag köpte jag nya kläder.

Våldgästad och peppad

Idag har jag blivit våldgästad av Erik och två hans kamrater. Dom var tydligen väääldigt törstiga och var strängt tvugna att komma och dricka av mitt vatten. De kom, drack, växlade några ord med mig, och stack. Öhööö... Okej.
Tämligen trevliga var dom i alla fall. Och långa. Och coola, för dom åkte longboard.

Senare ska jag ut och springa. Boo-yah! Bra dag, är peppad. Handbollen(<3) sätter igång på tisdag. Äntligen! :)


100% finns inte

Min rygg gör ont, ändå. Dumma ryggen. Fast mest dum är stolen, den är inte bra.

Etthundra procent nöjd kommer jag aldrig att bli. Ingen kan. Det finns inte!
Fastän jag är väldigt lycklig och nöjd nu så kan jag inte undgå att känna tårar som bränner. Jag saknar kärlek. Jag saknar känslan. Känslan i kroppen, fjärilarna i magen. Känslan att dela nåt med någon. Känslan att vara älskad, behövd och vacker. Saknar allting som kärleken innehåller, till och med de oundvikliga bråken om patetiska, löjliga och obetydliga saker.

Men jag är så nöjd över att jag äntligen bara ler åt det som var. Min första riktiga kärlek var det bästa och värsta jag varit med om.
Tack till Christine som berättade för mig att jag borde göra såhär, att det är så det är, synd bara att jag inte riktigt lyckades och insåg ordentligt förns nu. (utan hennes hjälp hade det antagligen ännu mera tid behövts.)

Det som är så bra med misstag är att jag lär mig så mycket av dom.

Äntligen kan jag se mig i spegeln och vara nöjd, glad.

Underbart.

(Borde väl egentligen sova, ställa om dygnet. Nästa vecka återgår jag till tidiga mornar. Ska sova, snart.)


Längtan

Hej, tjabba och tjo.
Idag har jag äntligen fått min efterlängtade och otroligt välbehövda massage. Skönt! Ska på återbesök också. Woho, hoppas att min rygg blir helbra tillslut.

Har lekt med Mik. Tåg- och cykeltur i kolsvarta natten. Jag avskyr mörker något enormt. Dumma fantasi. Men det var faktiskt kalaskul.

Tycker att någon borde ta med mig till havet. Det är så vackert och underbart där. Jag är galet förtjust i havet, och båtar. Önskar att jag ägde en båt, i Helsingborg. Åhh...
Något mer som är vackert och underbart är kärlek. Jag undrar när det är min tur.

På måndag är det äntligen skola! Ja, du läste rätt. Jag längtar tillbaka till skolan. Önskar faktiskt att den började redan imorgon. I skolan händer det alltid något, man är alltid omgiven av människor (vilket i vissa lägen är lite halvjobbigt, dock), och man har alltid någonting att sysselsätta sig med. Visst, sommarlov rockar, det är galet skönt med lediga dagar, men det känns som att det räcker nu. Jag är rastlös. Vore vädret lite bättre så skulle jag kanske känna annorlunda. Ganska säker på det. Regn är mysigt, men tråkigt i längden. Det har stått som spön i backen hela dagen ju! Som sagt; jag vill tillbaka till skolan. Nu.

Fy fan vad jag är lycklig

Jag skulle nog faktiskt vilja utnämna denna kväll till en av de - eller kanske till och med den - bästa, mest betydelsefulla hittils i mina dryga fjorton år! :)

Rubriken säger rätt mycket, inte sant? :)
Och inte trodde jag väl att jag någonsin skulle peppas så av Amy Diamond. Haha! Random musik lyssnas till i hörlurar från datorn, och då orden "when you miss someone the most - it can only get better" hördes, precis efter att tankar om en underbar tid snurrat i min skalle, så insåg jag. Jag insåg att det är över, jag är lycklig, och jag ska fortsätta vara. Det fick mina läppar att formas till ett leende. Hela jag log.
Och inte heller hade jag någon aning om att mina ögon skulle tåras av lycka samtidigt som Mika's "Lollipop" spelades upp i mina öron.

Just nu blir jag hånad - men jag bryr mig faktiskt inte ett skit. Och det gör mig ännu lyckligare!
Så jävla skönt att äntligen kunna hånskratta åt det, istället för att låta tårarna rinna - som förr. Hihi! Jag är så glad. :)

Jag är stark nu. Jag är lycklig.

Allting är vackert, nu

Uppföljare till föregående inlägg:

Jag känner mig ändå oerhört, förvånande glad. Det känns som om allt besvärligt bara försvunnit, sopats från de vägar jag vandrar. Ingenting känns jobbigt längre. Som om allting kommer att ordna sig, det kommer bli bra. Som om jag vore fjäderlätt, och i vilken sekund som helst lyfter från marken för att sväva bland molnen. Lycklig.

Underbart, jag känner mig vacker.


(Det finns så SJUKT mycket jag skulle kunna skriva nu. Jag önskar att ni kunde läsa mina tankar nu, för jag har ingen aning om hur jag ska få ner dem i fingrarna och in i datorn. Kanske skulle göra som jag funderat; skriva den där boken. Den karamellen får jag suga på lite till.)

Paradise, and a little bit of hell

Vad hände?
Min kväll var som hämtad ur en av mina favoritböcker. Det var vackert... Nästan underbart.
Okej, det var underbart.

Det är konstigt egentligen, hur man för en stund kan känna sig så galet säker på vad man vill, för att sedan bli fullständigt osäker och varken veta in eller ut. Jag vet inte ens vad jag känner.

Detta hade gjort ett sjukt bra kapitel i min bok, som jag överväger om jag faktiskt orkar skriva. Jag vet exakt vad jag skulle skriva, varenda litet ord.


Jag visste inte att sånthär kunde hända. Inte mig iallafall. Jag är lycklig.

Det känns... magiskt.

In some kind of dream

I cry; where is my boy?

Jag vill, jag önskar. Men jag tror inte. Jag vågar inte ens hoppas.



Perfection will not come.
Perfektion existerar inte.
Bra.

Tonight

Skiftar Veronica Maggio, Lykke Li, och Robyn i högtalarna, garvar åt pappas apdåliga (fjorton utropstecken) humor, smsar som ungefär... alltid, och tar det lugnt. Det ÄR nice, fast jag saknar Albin som egentligen skulle lekt med mig i kväll. Puss ändå.

Var en snabbis på Skänninge Marknad. (Har jag någonsin missat det? I fjol, möjligtvis.)

Music and celebrating

Kent, Norrköping 1 augusti 2008
Efter att ha kikat och läst på Amandas blogg, och påmints av 16/11 -07, 7/2 och 16/2 -08 får jag nästan ångest att jag inte följde med. 
Kents konserter går verkligen inte att beskriva med ord, tro mig. Säger det som Amanda; orden skulle inte göra känslan rättvis.

Just nu sitter jag i soffan, slöar. Lyssnar till P3, Daniel Adams-Ray intervjuar Lykke Li. Ye.
Live från Storsjöyran.

Ikväll sticker jag och firar HannaBandana. Wihoo.

PUSS

Idag var dagen då hon blev fransyska

Klockan 10 riktade vi färden mot Arlanda. Vid 14 kramade jag syster hejdå. 16 lyfte hennes plan mot Frankrike, Paris. Nu är hon fransyska, och kommer att vara i ett år framåt. Och jag saknar henne redan!

Redhead

Tja! Idag for jag och pappsen för att bada i Varamon, det var s-k-ö-n-t. Äntligen lite riktig sommar! (Jag var förresten helduktig eftersom jag tog en välbehövlig springtur innan första doppet.)
16:00 påbörjade jag mitt farväl till mitt liv som 4-ever blondin! Oh yes. Resultatet blev jag helnöjd med; rödbrunt.

Numera är jag en rödhårig glasögonorm. Höö-höö-höh. Hö.

Jag, mina två systrar, och vår kära mor sticker till Lager 157. Imorgon, 08:00. Boo-yah!
Nu skall jag inta min ljuvliga nattsömn. Sleten som tusan!
Langar en svinsöt (ironi) bild. Puss!

Glad tjeja

Jag är glad igen, jag är jag igen! Tack och lov. :)
Ikväll, typ, fann jag min inre styrka igen, eller nåt! Haha. Vissa har nog lagt märke till mitt konstiga beteende tidigare, men det är slut på det nu. Så det så! Nu säger jag farväl till knäppNadja. För gott, hoppas jag.

Lyssnar på The Kooks och känner mig VÄLDIGT pepp på att färga mitt hår. Ska ringa frisör-Madde imorgon och kolla när hon har tid. Yay!
Denna afton spenderades med Amanda, som sedan utbyttes mot Agnes då AmandaPandan for hemåt, i Berg där Markus Krunegård, Håkan Hellström (och Magnus Uggla) uppträdde. Det var helnice och fullt med folk.

YES

Dagens: Håkan Hellström, Markus Krunegård, och The Kooks


Plans

Idag gick jag upp alldeles för sent, så som alla andra dagar. Det suger, så jag borde sluta med det.
Snart ska jag ut och bränna fett. Toppar välbehövlighets-listan, verkligen, med tanke på allt fettbidragande jag stoppat i mig den senaste tiden, och för att jag inte ska halvdö på de två kommande handbollscuper jag snart far på.

Borde väl ringa till frisör'n och fixa tid för färgning, också.

Dagens: Paramore
helt klart


Time flies



De senaste två nätterna, och dagarna därtill förstås, spenderades som sagt med Louise på tösens sommarställe, or what to call it. Vi dödade tiden med långpromenader, filmtittande och onyttigheter, samt en liten tur på sjön med den fine båten. Vi nallade även bigarråer från granntomten, tog en snabbsväng på ca trettio minuter in till staden, Motala, och kivades med tvillingbröderna hennes.
I stan inskaffades, äntligen, ett armbandsur till min ägo! Tackar pappsen som var god nog att hålla löftet han lade om att stå för betalningen. Ett stycke bikiniunderdel impuls-handlades även då jag hittade de på rea-stället. 19:50 betalade jag för det helokejiga (nytt ord) plagget. Hell yes!

Kan någon, snälla, ta med mig ut på en båtresa? Jag avundas så av mina kamrater som är ute på de vackra vattnen! Åh, fy! Jag vill också, ju.
Antagligen det mest händelselösa sommarlovet jag haft, gissar jag. Inte allt för mycket jippie-hurra-roliga saker har inträffat. Surt. Ännu mera boo är att vädret ofta är tråkigt... Jag är blek som snö. Nästan. Fast det är ju inget ovanligt, faktiskt, med tanke på att jag har svårt för att bli brun. Alla tummar ner för det.

Nu vill jag inta min nattsömn. Godernattarns!

Dagens: Bloc Party

Tjabba

Snart bär det av till Louises sommarställe, yay! Har för en gångs skull med mig kameran, som jag inte rört på månader.

Måndagskvällen spenderades med inga andra en Bella Bulle och Jojjo_f94, efter en välbehövd långpromenad med mammi. Det var helnice! Kikade på film, "Sleeping with the Enemy". Kalasbra, var'en.

Running in circles...
No body said it was easy. No one ever said it would be this hard
I'm going back to the start


Dagens: Coldplay

Hej och hå

Hej. Jag och Maja (Tove, hon tvingar mig att kalla henne för Maja. Hon är cp) sitter och fetdiggar till musik. YAY.

I veckan ska jag banne mig färga mitt hår, så det så! Hoppas bara på att den enda dugliga frisörn, Madde, inte har semester. Yies.
Brunt, blir det nog. Rött/rödbrunt, om ett tag. Förmodligen. Boo-yah!


Dagens: The Kooks

Drömmar om någonting nytt

Linköping, det är nog världens tråkigaste stad. Det känns som att ingenting händer här... Jag önskar att jag bodde i Helsingborg, där är allting så vackert.
Är det någonting jag behöver så är det ny miljö, och att träffa nya människor. Jag behöver nya vänner.
Vill verklgen härifrån... Så hårt att tårarna blöter ner mina kinder. Lol. Jag orkar inte mera... Ta mig härifrån.

Så fort jag kan ska jag flytta härifrån, that's for sure!!!

_

Now I know what I am thinking, what I am feeling

Kind of.


Så jävla rätt gjort. Bra, Nadja! *high five*
Kom ihåg; KÄMPA

-

I wanna know what I am thinking, what I am feeling

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0